Förändringar kan vara oerhört smärtsamma...Nu pratar jag inte om bostad och arbete och liknande. Ja det kan vara jobbigt på sitt sätt. Men en ordentlig förändring i sitt beteende livsmönster och bemötande...Det är bara sanslöst STORT känslomässigt!!!....Det gör inte bara ont...det gör GOTTont...Därför att nånstans "därborta" kan man se ett ljus i tunneln...eller känna som man är på väg ut ur "bubblan",,,

Först så medvetandegör man vad som är "problemet"....avidentifierar kan man säga...kikar lite på det...ser vad det åsamkar och känner efter HUR känns detta i mej...Hur har det bromsat mej...Hur har det skadat mej och ...Har det kanske gynnat mej??? Bara känslan att "Jag ÄR inte min ångest!!!" eller "Jag ÄR inte min sorg!!!"...eller vad det nu handlar om. Är så oerhört skönt att bli införstådd med...Men SEN!!!..så ska man kika på ångesten eller sorgen...visualisera...möta...känna...stanna i ..leva ut..erkänna... TA HAND OM!!!... Hitta sina iscensättningar...Vad är det jag skapar för problem runt mej...vad är det för relationer som jag går in i som skadar mej??? I kärleken...i arbetet...bland vännerna..i familjen...osv.. Är jag MITT i en iscensättning eller är jag igenom eller finns det nåt kvar??? Mmmm...det är frågan och det ska jag försöka lista ut ...SJÄLV med hjälp av terapeuten...

Härligt är att känna att mamma och pappa gjorde inte vad de gjorde för att de va elaka...De VISSTE inte bättre... Så skönt att slippa känna skuld..

Sen börjar man sin förändring....Vad VILL jag...Titta på delpersonligheten som man vill jobba på och möta och säga HEJ till motpoolen..Vem vill jag va!`??? Var finns denna delpersonlighet som jag så mycket tycker om och som jag VET finns där nånstans...Den kreativa...den glada...

Sen är det rungande hav...stormar och det river och sliter och man kastas fram och tillbaka....man pyser och pyser genom att gråta och gråta och grååååååååta....För en kort tid...Sen är man i hamn...och man ser solen och lugnet infinner sej och den naturliga glädjen börjar komma fram. Allt sker spontant! Det bara kommer! Det bara finns där till slut!!!

Och man tänker.....Att det ändå var så enkelt!!! Det jag behöver göra är att bara komma dit då jag bestämmer mej...Ibland gör jag det själv ...ibland så styr livet mej dit! Bara följ med!!! Gott är det! Att bli hel.....