så skönt att bara vara.....
Idag satte jag mej ner och kikade på resor och drömde mej bort och satte upp ett litet mål. Jag ska snart åka till Goa i Indien. ´
Jag var hos en bekant igår och fikade och hon hade varit på Goa under hösten. Jag kände ett sånt sug och en sån nyfikenhet. Alla åker till Thailand nu för tiden men det tilltalar inte mej alls! När jag fick berättat lite för mej om Goa så började det kännas sådär intressant och kul och som att något började spiras i mej.
Nu när jag sitter och funderar så blir jag så glad över alla möten! Att bli så inspirerad!
Det blir en vecka på Naxos i sommar. Det är ett av mina största intressen,,, att resa. Jag gnetar och sparar och plockar undan för att kunna ta min man med mej på olika resor. Och Naxos måste jag tillbaka till i år det är helt fantastiskt fint och vacker och jag älskar Grekland. Men sen ska jag gneta ihop till Goa! Det ska bli så härligt
Over and out for today! <3
A
Musik väcker känslor
Vilken musik blir du berörd av??? Det finns säkert massor av musik som du lyssnat på genom åren och som du blir mycket berörd av. Det behöver inte alls vara "din musiksmak" i vanliga fall. Det är bara något i texten eller musiken som berör.
I SER-terapin arbetar jag med musik. Dvs vi pratar om musik som du tycker om och så lyssnar vi på den och vi pratar om känslorna som kommer fram.
Det är intressant att se att då vi gått igenom känslorna som musikstycket rört upp så tycker vi om musiken men vi börjar kanske inte gråta längre då vi hör den .
Vi kan använda musik till annat också såklart!!! Dansa!!! Då vi rör oss till musik så händer det också massor i oss.
Pröva....vilken musik väcker känslor hos dej? =)
//Kramkram
Anneli
Nytt år! Nya insikter!
Jag avslutade året med en meditation i min trädgård med en tunna brinnande ved. Det var en härlig stund i det tysta och med värmen från brasan. Att bara sitta och titta in i elden och bara vara. Inga värderingar inga måsten Alla tankar och funderingar och planeringar var som bortblåsta.Idag avslutar jag med en Världsmeditation mellan 19-21. Häng på!
utveckling.....
Idag ser jag livet som en skola!!! Min själ och mitt sanna Jag:s utbildning! Om jag säger att jag älskar skolan så ljuger jag!!! Men jag är fylld av tillit och nyfikenhet och jag vill lära mej mer. OCH jag älskar det som livet fört med sej i min utveckling...Mina barn...Min man...Min väl utvalda vänner. Och min älskade mamma. Som inte alltid har fått min respekt och kärlek. Helt och hållet p g a att hon inte hade förmågan att ge mej det jag behövde som barn. Barndomens sorg och saknad fick jag släpa på genom livet och möta i relationer och ständigt upprepade misstag vilket förde med sej år av psykisk ohälsa...depressioner och ångest och rädslor...you name it. Tills jag en dag ramlade på detta med SER-terapi. Och HÄR är jag nu!!! SATAN så arg jag varit på mamma m fl ..m fl och satan så arg på att jag levde överhuvudtaget... Men i takt med att jag arbetat med mej själv. Så har sorg och vrede och Gud vet alla andra känslor, löst upp sej Och idag är jag så glad och lycklig över att jag har haft mitt bagage...För jag förstår hur jag kan hjälpa andra. Och framför allt...Hur jag kan hjälpa mej själv!
Och vet ni!!! Idag har jag precis fått en ny bok. En bok till min utbildning till certifieringsutbildning i Sorgebearbetning. Jag har bara kommit till Tilläggssidorna som Anders (översättare av boken) skrivit för att komplettera sin bok och studiematerial...4 sidor in i boken
Struktur och ordval står det. En beskrivning på ett brev som man skriver i samband med förlåtelsen. Jag kom till brustna drömmar och redan där lossnade det massor....
Det spännande i det hela är att när jag anmält mej till utbildningen, fylldes jag av en mycket olustig känsla. Ett mostånd!!! "UUUUUUUUUSCH!!! Nu börjar det nåt jobbigt igen." Och så mycket som jag arbetat med mej själv..så ska det börja igen...Men så kände jag också att NÄMEN UUUUUSCH ...så spännande...
Vad vill jag säga med detta inlägg....
Jag vill ge lite tröst och väcka lite lust att kika på er själva och era behov och era känslor.... Det ÄR jobbigt att jobba med sej själv! Men INTE I NÄRHETEN så jobbigt som då vi står och upplever oss stampa och gno med samma härva av ångest och oro och besvikelse över att det ALDRIG blir som vi vill....Tröstlösheten att inte hitta fram. Att känna all skit som växer en upp över öronen och drar ner humör och fysisk hälsa...
Hitta din väg i livet! Den finns där! Lyssna inåt! Kan du inte det riktigt än så var inte rädd att söka hjälp! Det är skönt och häftigt att dela det med någon... någon som finns där för dej i just detta syfte! Och DIN VÄG finns!! Den finns för alla!!! Jag kallar den "Själens längtan"!!!
Varm omfamning!!!!
Anneli
GOD JUL!!
Håll om varandra och Håll av varandra!!! Och ha en RIKTIGT GOD JUL!!! För er som vill ta lite extra hand om er i mellandagarna så kommer jag att ha min mottagning öppen för behandlingar och samtal... Gamla och nya klienter är hjärtligt välkomna!KramKram
Anneli
???????
Hela tiden händer det saker som vi inte kan förstå! På nåt sätt så hindrar frågeställningarna lösningarna. Därför att det blir en enda kamp hela tiden...Varför varför varför???? En klok kvinna sa till mej ...Understanding comes later! Ta hand om känslan nu och låt den falla på plats! Och känn tillit till att svaren finns inom oss. Eftersom tiden går så kommer svaren...
Mediterar vi alla utan att vi vet om det???
Jag har funderat lite på meditation. Och på människor som jag stött på som är den siste man kan få "erkänna" att de mediterar....De har helt enkelt ett eget namn på det eller så mediterar det helt enkelt omedvetet....
Barn t ex..... De försvinner in i sin egna värld. När vi tittar på dem så är de helt frånvarande. Det händer hemma eller i skolan eller bara då de bara sitter och "är"...Lite på skämt så säger vi..." Sitter du här och mediterar" Säkert är det just detta som de gör!!! Frågar vi dem...."Vad tänker du på???" Då vaknar de liksom till och säger helt frågande "Iiiinget!"....#stööööör mej inte#
Under mina år på Skatteverket( Det trodde ni inte va!!!)!!Så arbetade jag med en helt underbar man som hette Göte....Han var något av en fadersgestalt på mitt arbete. Man kunde alltid lita på Göte. Göte hjälpte till med allt...Sen kanske man tyckte att han gjorde det på sitt egna vis...Men det blev alltid bra och han var populär hos både personal och "skattskyldiga".....Alla nöjda och glada. Göte var en speciell person för sin generation och vår tid. Han trodde inte på något liv efter detta eller något sånt där "flumflum" och när diskussionerna gick varma mellan honom och mej....Jag som en näbbig ettrig debatör och Göte som en GABFLABBANDE "lever-här-och-nu"-livsnjutare. Han levde verkligen som han lärde ...väldigt starka åsikter och nästan lite absurda ideer...Men HÄRLIGT ÄKTA!!!....Hur som helst...Ibland kom man in på hans rum. Då satt han med armarna i kors ...fötterna stadigt i golvet och blundade.....och MEDITERADE!! Undrar just om det inte var hans som första gången stiftade just begreppet "Stäm möte med dej själv".....Då stängde man tyst dörren igen och gick....eller så tassade man in och la ner något på hans skrivbord och då man tittade på honom så kikade han med ett öga...och log. ALLTID leende och hjälpsam....Underbara Göte!!!! Min känsla är att han alltid stog stadigt med fötterna på jorden därför att han "Stämde möte med sej själv"....Härliga människa som jag fått glädjen att lära känna i livet!Men jag tror inte han skulle gå med på att höra att han mediterar och att det är sånt vi sysslar med i min "flum-flum" värld. Då skulle han nästan ramla baklänges av gapskratt!.....HAHAHA!;))
Min gamla far som var ateist och också motståndare till allt som jag idag håller på med..... När jag var barn så kunde jag vakna av att min pappa var uppe klockan 04.00 på morgonen ...Vi hade en liten byssja där sovalkoven gränsade till köket...det var en liten glugg i massonitväggen där och därigenom lös det från köket och det kom en liten go doft av kaffe ....Ibland när jag gick upp så sa han till mej " GÅ och lägg dej igen"....Säkert hade han tänkt sej en liten stund för sej själv ...Jag lovar att han inte började snickra på huset eller grävde och stog i för att just inte väcka oss andra...Möjligtvis gick han ut i skogen eller så målade han på något ...eller satt och bara var....Meditation???? Ja jag tror faktiskt det! Ibland hände det att jag fick sitta med och bara fika med kaffe och bulle (ja jag drack kaffe när jag var liten Det gjorde man på den tiden...ovetandes om konsekvenserna;) Ibland gick vi ut i skogen och ibland så småplockade han med något som jag fick sitta och titta på....Men oftast så gick jag och la med frivilligt efter en stund... Vet ni förrästen om att förr så var det absolut första man åt och drack på morgonen just kaffe med dopp (kakor och bullar)...Efter en stund så åt man gröt ägg och smörgås. Det är en gammal tradition som jag trodde vi var ensamma med i vår familj. Men icke!!! I mitt arbete i hemtjänsten så stötte jag på det allt som oftast att gamla människor ville ha kaffe med dopp först och SEDAN frukost!... Idag kan jag tycka att det är lite mysigt att fira in just helgen på detta vis. OM jag inte vaknar sent och vill ha BRUNCH direkt...;))
Meditation är inte bara att sitta med slutna ögon och med rökelse och new-age musik....Det kan vara en promenad ...en stund vid havet...Meditation är att släppa tankar och grubblerier....bara andas och ta in något runt dej...i en promenad så flytta och fäst blicken framåt till nästa vackra träd eller hus...Men var bara i dej själv och dina upplevelser....INTE i tankar...
Sen är mediation med levande ljus slutna ögon rökelse och new-age musik gudaskönt och oerhört avslappnande...
Mediterat har vi gjort i alla tider......i alla kulturer! Ett gott sätt att stämma möte med sej själv!
Med motgångar mognar vi!
Jag och min man reste till Naxos för en välbehövlig semester.
När vi kom fram efter en nästan 4 timmars flygtur, glada och förväntansfulla så blev vi i det närmaste helt chockade av att vi inte stog med på någon transfer. (Jag skulle aldrig säga nej till detta....Eftersom jag är en riktig fegis när jag reser, Jag vill ha vägledning fram och tillbaka och hit och dit. För tänk om jag inte kommer fram om jag åker på egen hand!!!!!!! Så jag hade aldrig ens fått frågan om transfer och trodde i min enfald att detta ingick eftersom ingen sa något) Man ska veta att det är buss från Santorini flygplats till båthamnen för att sen åka båt i 3 timmar till Naxos och därifrån buss till hotellet i Naxos stad. Men som sagt vi stog inte med. Vi fick inte åka med. Basta! Reseledare slängde av oss från bussen och pekade med hela armen till taxistationen så vi fick slokörade lomma bort dit och gräva i semesterkassan redan här....Likadant var det med båtturen...och resan från hamnen i Naxos till hotellet....Surt förbannat och ledsamt var det.....Förbannat ställda var vi också. Inte alls vad vi räknat med!
Meeeen....redan samma kväll blev vi förälskade i denna ö! Härlig ortsbefolkning, underbart hotell, maten är ju outstanding och likadant det grekiska vinet. Ja ALLT var underbart! Dagen efter vid stranden var det likadant! Vi bara älskar Naxos!!!!!!!
Så vi bestämde något som är helt främmande för mej. Vi åker tillbaka nästa år och då UTAN RESEARRANGÖR!!!!! Va fasen vi fick ju ordna allt själva ändå så varför skulle vi inte kunna fixa detta helt från första början! Resebyrån hade ju ändå ingen funktion vad vi tyckte iallafall.
Till råga på allt så träffade vi en bekant till min man när vi flanerade på stan....(!!!) Som just precis anlänt till Naxos på ett sånt sätt som vi tänkt och rekommenderade detta varmt!
Så vad blir kontentan av detta......??????
Jo att om inte detta eländet hänt. För det var verkligen helt bedrövligt och vi kände oss verkligen kränkta och ledsna över reseledarnas behandling och bemötande....Ja...då hade vi aldrig ens kommit på tanken att vi ska resa helt på egen hand nästa gång... Och att resa på egen hand måste ju ändå vara det ultimata och mest spännande sättet man kan resa på!!!!!
Så med denna motgång så mognade vi!!!! Jag och min man..... Tack resebyrån!
Lycka.......
Detta gäller ju även när vi mår dåligt psykiskt. Vi vill må bra! Vi vill vara lyckliga!
För många år sedan....(Om jag redan skrivit detta så ber jag om ursäkt över att jag e tjatig men detta är viktigt viktigt VIKTIGT!!!=)) innan jag själv började aktivt och medvetet arbeta med mej själv och mina blockeringar och iscensättningar...Så hörde jag ett radioprogram på P1 Det var en psykolog som bl a fick frågan om " Vad är god livskvalité?" Och hon svarade..."Att känna en grundkänsla av harmoni...." Detta var en signal till mej som tänkte" "VA!!!???" Jag som snarare känner mej missnöjd och orolig merparten av min vakna tid!.... Jag va arg och irriterad...Grät mycket och ofta...Och allt missnöje och sorg var helt utan,vad jag trodde då, anledning...
Och hela tiden ville jag vara LYCKLIG! Jag sökte lyckan i relationer...i att shoppa..(led av svår "påssjuka")I att festa ..Jag belönade och försökte muntra upp mej mest hela tiden...Jag försökte SKAPA lycka! Och visst lyckades jag ibland...Då jag köpt något riktigt snyggt eller då jag var nykär eller då jag och vännerna träffades på krogen och hade kul. Men äkta lycka....????? Nej det var ingen äkta genuin lycka....
Allt eftersom jag har mött mina känslor och tagit hand om mitt lilla bortglömde inre barn, så har orsakerna till min sorg och ilska sakta men säkert, bytts ut mot harmoni.....
Lycka blev inte längre nödvändig!!!!!! Istället gjorde jag, nu för inte så länge sedan en reflektion!!! VAD ÄR LYCKA???? Och kom då fram till följande....
För mej är lycka något som är korta stunder i livet...När jag är nykär, när jag fått ett nytt jobb, när jag för 25 och 22 år sedan fick reda på att jag var gravid,,,, Eller,,, när jag sitter i naturen och tar in allt vackert som finns, Eller när det rasslar till att jag har det bra! Lycka är en BONUS!!! Och när jag känner min inre harmoni så blir inte min strävan efter lyckan längre väsentlig! Och jag är övertygad om, att då jag känner tacksamhet över det jag faktiskt har och känner stillheten och harmonin i det, så kanske kanske, kommer lyckan till mej lite oftare....
Men lyckan får komma då den kommer.... Det viktigaste är, enligt mej, att jag känner mej nöjd och harmonisk med livet så som det är just nu. Trots att det kan vara upp och ner så känner jag att allt är precis som det ska! Och tro mej!!! Allt som har hänt i mitt vuxna liv har jag behövt för att komma dit där jag är just nu!
Nu är det dags att låta flyttlasset gå....tillbaka till Alafors
För ungefär 14 år sedan flyttade jag och mina barn till Alafors....För 5 år sedan flyttade jag därifrån. Och nu är det dags att knyta ihop påsen på något sätt. Det är med blandade känslor som jag återvänder dit med min man. Utan barn (eftersom de har flyttat hemifrån och bor inne i Göteborg) och med ett helt annat liv runt omkring mej.. När jag flyttade till Alafors för 14 år sedan var det med ambitionen att skapa en litet enklare tillvaro för barnen och mej med en bättre och lugnare skolmiljö....Ja om det blev så mycket enklare vette 17. Men skolgången blev så mycket bättre och framför allt ...så vävdes vi ihop jag och mina barn. Vi blev De tre musketörerna...Peja Pottifar och Mammala. En för alla ....alla för en. Utan att just nu och här gå in på några detaljer om hur livet blev för oss i Alafors så kan jag säga att vi skulle aldrig svika varandra....Vi blev en ny familj. Jag och mina barn...
Så vad vill jag säga med detta..... Jo att när kärnfamiljen splittras och vi blir "mamma och barn" och "pappa och barn" så händer följande. Det blir 2 familjer. Det kan komma in nya medlemmar och ibland går detta riktigt bra. Men allt för ofta så går det käpprakt åt pipsvängen. Men vad som alltid alltid finns där...Så är det Familjen.
Meningen med detta då??? Pris i dålig bloggning???:(
Jul ...Jul ...Strålande Jul!
I stuga och koja sitter vi nu och tisslar och tasslar och bakar och fejjar och grejjar. Skänk en tanke åt de hemlösa som inte har någonstans att göra det här som hör till julen. Eller varför inte en tanke till de som sitter själva i sina lägenheter utan vänner och anhöriga. Det finns de som inte kliver ur sängen en sån här helg....Varför inte kila över med en korg fylld med godsaker och en varm kram!!!Ljus och kärlek till er alla!!!! God Jul!!!
Det känns som....
När man ska bli terapeut så måste man gå på egenterapi. När man är klar terapeut måste man gå på handledning och kanske ibland också egen terapi....
Under stressade perioder så är EFB en otroligt bra metod. Energi Flow Breathin... Medveten andning blandat med Kroppsandning och det går inte att motstå hur kroppen reagerar och vill släppa på de blockeringar och rester som ligger på tur att släppa....Kanske är det något som ligger i tiden just nu....kanske är det något som man kan återkoppla till längre tillbaka i tiden....
Spännande är det iallafall och utvecklande....
Det finns en mening med det mesta...jag vågar säga ALLT ....med mera
Jag har läst en bok ...ja jag läser den flera gånger.. En ny jord av Eckhard Tolle. Den är så STOR och tjock och det är så mycket klokt och tänkvärt, att jag inte får in allt. Men jag VILL! Så därför så väljer jag att läsa den igen och igen och förmodligen igen.
Där finns ett citat i boken "Även det här är övergående".
Direkt så tänker man ju på att det kan va skönt när livet är surt och eländigt. Ett helvete! Tanken är rätt skön! "ÄVen det här är övergående"...Det är tryggt och skönt! MEN som det också står i boken så ska man också tänka detta "Även det här är övergående" då livet börjar flyta på eller är underbart. Därför att livet är ju ups and downs....Så därför så tänker jag i denna stund att NU har jag tid att skriva och skapa som jag längtat efter....därför att "Även detta är övergående"....och det är inte ett dugg jobbigt. Det känns skönt att reflektera över och acceptera att det är så här livet är.
Vidare så skriver han om att finna sin inre rymd eller kalla det sitt Varande. Tänk "Jag Är"...utan att skriva något efterföljande...bara "Jag Är"....Jag känner personligen upprymdhet (passande på inre rymd;))) glädje spänning...Vad känner du??? Bara säg det för dej själv och känn in känslan som frasen för med sej...Vad händer i dej? Inget mer än orden "Jag Är"
Imorse när jag vaknade så hade jag drömt nåt helt tokigt...En oerhört verklig dröm Jag drömde att min samordnare ringde mej och frågade om jag hade lust att jobba i Skövde på ett boende där för funktionshinder Jag skulle arbeta tillsammans med en kvinna som hette Vincenta Kräm=)))... Vi skulle samåka dit och vi skulle få milersättning...så hade jag lust med detta...Ja klart jag har det! Svarade jag i drömmen. När jag vaknade så var jag helt förvirrad för drömmen var så verklig. Självklart så rassla det till i planeten att det bara va en dröm. SNABBT gick jag in i känslan som väcktes! Förvirring....Ja det har varit mycket just nu med nytt jobb ...ny lokal...nya klienter...nytt nytt nytt och överallt vill jag vara med. Gränslös...Ja jag kände att nämen allvarligt skulle jag få frågan...vad skulle jag svara...JA DET ÄR KLART! ...Men vill jag det??? Sen kom det roliga namnet upp Vincenta Kräm...Gapflabb! Glädje! Barnslig! På den här arbetsplatsen där jag är nu så känner jag sån glädje och personalens humor är underbar. Jag skulle kunna tänka mej att någon därifrån skulle kunna ringa och säga Hej Anneli! Det är Vincenta Kräm här! vi har kris här idag Kan du jobba????" Men visst kan jag det!!! Då går jag in i känslan att Jamen jag känner sån glädje så även om jag skulle få några tuffa pass ..även om jag ändrar på mina planer så att jag kan gå in och arbeta...så är det ok. Därför att jag gör ett MEDVETET val! Jag kör inte över mej själv. Jag känner att jag vet var jag har mina gränser men det är ok.
OM nu någon av den härliga personalen går in och läser detta så har jag inte kört över mej själv!!! Jag har tvärtom arbetat alldeles för lite!!!=)))
Så varför kommer detta upp nu?????? Jo troligtvis för att annat i livet, som väcker en känsla av att köra över mej själv, att jag har varit GRÄNSLÖS....skapar en dröm...Som är symbolisk!
Tänk på att det finns inget rätt eller fel när det gäller att tolka drömmar!!! Det som känns rätt för dej är din sanning!
KramKram på er alla därute!♥
Anneli
Triggers ...triggers...TRIIIIIGGERS!!!
Så då du möter en bister sur chef eller arbetskollega och du gör ALLT i din makt för att vinna dennes förtroende, få bekräftelse, se uppskattning i deras ögon och kanske känna en klapp på axeln och i absolut i bästa fall få höra orden"BRA DUKTIGT DU E EN KLIPPA!" Istället får du känslan av att aldrig vara bra nog. Kanske t o m att någon annan får allt det du behöver...När allt det här händer. Vad händer inom dej då? Du blir ledsen, arg och känner dej otillräcklig. MAKTLÖS! Vad jag än gör så blir det aldrig bra! DET är trigger.... Alla situationer som du hamnar i om och om igen eller situationer som påminner om varandra och som drar igång samma känslor ...det är iscensättningar. Dessa triggers och iscensättningar har du hjälp av för att få fatt i dina innersta obearbetade sorger. Välkomna dem! Stanna i dina känslor och tillåt dem finnas där. De finns ju där av en orsak! Ditt inre sanna jag längtar efter att bli omfamnad ....av dej.
